Hållbarhetsarbetet kan få större legitimitet via EU-förslag om hållbarhetsrapportering

Sharing is caring

I kontakten med CSR-ansvariga på medelstora/ stora företag samt i samtal med mina hållbarhetskollegor så uttrycks både vikten men också utmaningen med att kunna presentera CSR/hållbarhet och dess vinster i siffror. Det finansiella resultatet styr företags drift och vision och är det primära målet. I årtionden har de resultat som företagen producerar enbart redovisats i strikt finansiell form, med kvartalsrapporter och årsredovisningar. Inget konstigt med det –ett företag överlever inte röda siffror på längre sikt.

Resultatet av att jobba med hållbarhet och integrera det i affären presenteras dock ofta utifrån icke-finansiella effekter som alla innebär ökad lönsamhet på längre sikt. Exempel på dessa är:

▪    Ökad attraktivitet som arbetsgivare
▪    Starkare varumärke
▪    Anställda blir engagerade och upplever större meningsfullhet i sitt arbete
▪    Ökad konkurrensfördel
▪    Minskad sjukfrånvaro

Därav vikten av att stärka icke-finansiella faktorer och legitimera dessa så att hållbarhetsarbetet får det mandat som krävs i organisationen.

Glädjande har EU lagt fram ett förslag med krav på icke-finansiell rapportering som väsentligt skulle legitimera hållbarhetsarbetet i företag. Förslaget skulle omfatta de företag som har över 500 anställda, en balansräkning på över 20 miljoner Euro och en försäljning på över 40 miljoner Euro. 

bildDet är alltså de stora företagen inom EU det rör sig om. Syftet med förslaget är att öka företagens öppenhet, transparens och deras sociala ansvar. Förslaget kommer att göra hållbarhetsrapporteringen mer relevant, konsekvent och jämförbar samt att skärpa och förtydliga kraven. Nu ska information om bolagens miljöpåverkan, sociala arbete och antikorruptionsarbete in i årsrapporterna eller i motsvarande styrelsedokument för icke-finansiell rapportering. Bolagen måste förklara vilka risker de utsätts för, vilka policyer de har på plats och beskriva resultatet av deras policyer. De bolag som av någon anledning väljer – eller inte klarar av – att ge information inom något område, måste detaljerat förklara varför.

Förslaget är naturligtvis välkomnat av de större ideella organisationerna i Sverige , arbetsgivarorganisationen Svensk handel och även av företagsledare världen över. Dock ställer sig handelsminister Eva Björling skeptisk till förslaget då hon menar att detta är en fråga som ska ägas och drivas av företagen själva.

“Handelsministerns inställning är världsfrånvänd då de senaste undersökningarna gjorda av Global Compact och Accenture visar att över 80 procent av företagsledare från hela världen vill ha lagstiftning på området för att anses trovärdiga i sitt arbete”. Detta skriver människorättsjuristen och författaren Parul Sharma I en debattartikel I tidningen Miljöaktuellt .

EU-förslaget skulle innebära att icke-finansiella resultat i ett företag skulle värdesättas och inte enbart de ekonomiska aspekterna. Det skulle också innebära att CSR-ansvarigas mandat stärks i organisationen, att även finanschefen får sätta sig in i hållbarhetsfrågan (vilket inte är självklart idag) och att hållbarhetsarbetet överhuvudtaget får större legitimitet. Helt enkel en nödvändighet för att stödja och skynda på företags hållbarhetsarbete internt och externt!

 

Det här inlägget postades i Aktivt samhällsansvar, EU -lagstiftning, Företag, Hållbarhetsredovisning, Mänskliga rättigheter och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.