Står Sverige inför en tillitskris?

”Känner du tillit till samhället och dina medmänniskor? Anser du att du känner lika mycket tillit till samhälle och medmänniskor som du gjorde för fem år sedan?”

Dessa är ett par av de frågor som diskuterades på #Tillitsdagen ”Från Cell till samhälle” som arrangerades av Centrum för Social Hållbarhet (CSS) vid Karolinska Institutet och Stiftelsen Ekskäret för några veckor sedan. Otroligt spännande ämne som berör alla.

Tillit är så fundamentalt grundläggande för vår existens som sociala varelser att vi kanske IMG_7518
inte alltid reflekterar över dess existens. En definition av tillit är:”en förväntansfull inställning till andra människors framtida handlingar”. (Sztompka). En standardfråga som används för att mäta tillit är: ”Tycker du på det hela taget att man kan lita på de flesta människor eller tycker du att man inte kan vara nog försiktig i umgänget med andra människor?”

Undersökningar visar att vi i Sverige har en generell hög tillit jämfört med andra länder som Turkiet, Indonesien och Brasilien. Länder med hög social tillit har bättre hälsa, mindre korrupta, högre ekonomisk tillväxt och bättre fungerande demokratiska institutioner.
Tillit i lokalsamhället d.v.s. tillit till sina grannar har man sett är ett viktigt skydd mot vandalisering och kriminalitet. Ju mer vi lär känna våra grannar desto mindre är risken för vandalisering.

Hur hänger tillit och hållbar utveckling ihop? Tillit är kanske en av de viktigaste faktorerna för ett socialt hållbart samhälle. Ju mindre tillit i samhället desto svårare är det att bygga ett hållbart samhälle. Tillit till varandra är grundläggande för att exempelvis företag ska agera hållbart. Ett företag vars medarbetare inte känner tillit för kollegor och arbetsgivare kan inte utveckla en organisationskultur som främjar hållbar utveckling.

Forskaren Lars Trädgårdh ställde frågan om vi har en tillitskris i Sverige som en följd av permanent arbetslöshet, växande ekonomisk ojämlikhet, ökad invandrarelaterad mångfald och segregerade skolor och bostadsområden. Undersökningar visar att den generella tilliten i Sverige har minskat. Ett ökat utanförskap leder till ökat misstroende mellan människor och till välfärdsinstitutioner därav vikten av att alla sektorer såväl privat, offentlig som ideell sektor tar krafttag mot utanförskapet och den ökade ojämlikheten i samhället.

Publicerat i Aktivt samhällsansvar, Samhällsengagemang, Social tillit | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Hej Oscar på Smiling Group!

Jag fick till ett spännande samtal med Oscar Carlsson, VD på Smiling Group som säljer schyssta nötter. Vi samtalade en del kring socialt företagande och hur man lyckas få finansiering som social företagare, vilket inte är en självklarhet.

Oscar vill gärna inspirera andra att starta sociala företag. 

Oscar_Smiling_Group

Oscar Carlsson

 Hej Oscar!

 1. Vill du berätta lite om dig själv och vad du gör på Smiling Group?

Jag är VD på bolaget och sköter mestadels ekonomi, logistik, leverantörskontakter och är med på de flesta kundmötena. Vi är ett litet bolag på fyra personer så alla är med och gör det mesta.

2. Hur fick ni idén till Smiling Cashew?

2011 åkte en utav de tre andra delägarna Joakim och jag ner till Gambia då vi fått ett SIDA – stipendium för att utföra en Minor Field Study. Vi skulle skriva om hur bistånd kan bli bättre anpassad ur tagarens perspektiv.

Slutsatsen som drogs efter vår upplevelse på plats var att det är arbetstillfällen och inte bistånd som är vägen ut ur fattigdomen, detta enligt gambierna själva. Just bristen på arbetstillfällen är det stora samhällsproblemet i landet.

I Gambia finns det mycket cashewnötsodlingar därför föddes en idé om att försöka få förädlingen av nötterna att stanna i landet. Nötterna skulle sedan gå direkt till Sverige, utan onödiga mellanhänder och omvägar.

3. Hur kan era produkter inte vara dyrare än snarlika på marknaden trots att era är ekologiska och Fairtrade?

Vi har till skillnad från våra konkurrenter lyckats kapa många mellanhänder. Det är vanligt att nötterna skickas till Indien eller Vietnam för att knackas och skalas istället för att processa de direkt på plats. Vi förädlar nötterna istället lokalt! DSC_0255

En andra anledning är att vi vänder oss till en bred marknad vilket innebär att vi kan pressa ned priset och istället satsa på kvantitet.

4. Ni är ju ett socialt företag eller hur? En stor utmaning för sociala företag är att få finansiering till sin verksamhet. Vill du berätta lite hur ni har gjort för att kunna starta upp?

Vi är som vilket annat bolag som helst och drivs av ett positivt resultat. Vi konkurrerar på pris och har en lägre marginal så vi måste vara duktiga på att sälja.

För att få lån och finansiering för att kunna starta upp som socialt företag krävs det att hela tiden vara mycket affärsmässig i sina kontakter med exempelvis banker och investerare. Vi har betonat återbetalningsförmågan snarare än på vilket sätt vi gör gott för samhället.

Vi började med att se till att vi hade kunder som exempelvis Pressbyrån innan vi tog kontakt med banker på så vis kunde vi vara tydliga med att vi har återbetalningsförmågan.

Vi hade kontakt med flera olika banker och det är klart det tar tid att få tilll ett lån.

SEB trodde på den affärsmässiga idén och var villiga att investera i oss trots det riskfyllda projektet. Det ska de ha en stor eloge för!

Vi fick också ett lån från ALMI.

Vi har även en investerare som äger rätt stor andel av bolaget. Investeraren är en personlig kontakt från tidigare och som trodde på oss som företagare. Det är lättare att hitta investerare om man har en affärsverksamhet som också tillför värde till samhället. Detta tilltalar investerare.

5. Tror du att sociala företag i framtiden kommer att vara det normala eller kommer fortfarande den traditionella företagsformen att dominera?

För att komma som ny på en marknad idag måste man som företag tillföra värde till samhället. Gör man inte det blir det svårt att överleva. Det räcker inte enbart med en bra tjänst eller produkt. Detta är min absoluta övertygelse.

6. På vilket sätt försöker ni påverka kunder, allmänhet och politiker till en mer hållbar livsstil?

Vi hoppas inspirera inköpare hos våra kunder. Vi skriver också mycket på sociala medier och försöker påverka den vägen. Vi vill också inspirera andra att det går att konkurrera mot jättar bara man har en produkt som också är schysst.

7. Vad är er största utmaning?

Just nu är det att få upp lönsamheten på grund av dålig dollarkurs. Cashewnötter köps i dollar så vi är beroende av den kursen.

Oscar avslutar med att säga att en av de största utmaningarna i Västafrika är ungdomsarbetslösheten. Det är viktigt att förädla nötterna där de produceras för på så vis skapas lokala arbetstillfällen. Smiling Group vill bidra till att minska ungdomsarbetslösheten.

Tack Oscar för en spännande pratstund med dig. Önskar er all lycka med de schyssta nötterna!gruppbild cashew

 

 

Publicerat i Fairtrade, Företag, Intervju | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Hallå näringslivet!

Claes Hemberg, sparekonom på Avanza bank skriver i en debattartikel ”Att näringslivet lider brist på människor med genuint samhällsengagemang”. Hemberg provocerar och generaliserar.

Jag skulle vilja säga att näringslivet inte lider brist på MÄNNISKOR med genuint samhällsengagemang. Dessa finns i massor på olika företag, människor med riktigt bra värderingar och samhällsengagemang. Jag har mött många av dessa.

Snarare lider näringslivet brist på strukturer och belöningssystem (inte nödvändigtvis monetära) som premierar de personer som jobbar för mångfald och samhällsengagemang. En anledning till detta är att de traditionella ekonomutbildningarna på landets universitet och högskolor fortfarande har störst fokus på de finansiella strukturerna och inte så mycket på hållbar tillväxt. Studenter som intervjuas i P1- programmet ”Framtidens företagsledare utan hållbar kunskap” säger att de tvingas läsa separata kurser på andra universitet och program om hållbarhet för det ingår inte i ekonomutbildningen. Cirkulär ekonomi omtalas inte ens på Handelsutbildningen i Stockholm enligt radioprogrammet.

Hållbartillväxt

Egentligen borde hållbarhet genomsyra hela ekonomutbildningen eftersom många av framtidens företagsledare läser på ekonomprogrammen. Vilken tillväxt är hållbar? Detta diskuteras inte heller på utbildningarna enligt Stina Billinger hållbarhetschef på SPP och Storebrand. Istället för att fokusera på hur vi kan minimera skador borde vi titta på hur kan vi maximera samhällsnytta!

Ekonomi idag handlar mer om matematiska modeller än om hur dessa passar ihop med vårt föränderliga samhälle. Den klassiska ekonomin har inte hängt med samhällsutvecklingen enligt forskaren Tom Green på Stockholm Resilience center i radioprogrammet. Teorierna är bristfälliga och framtidens ledare kommer fatta fel beslut enligt honom.

Människorna med samhällsengagemang finns där, det gäller bara att prioritera och legitimera ledarskap, utbildningar och strukturer som premierar en hållbar tillväxt kontra kortsiktig vinstmaximering.

Frågan är bara hur lång tid en omställning ska behöva ta och om vi har råd att vänta så mycket mer?

 

Publicerat i Aktivt samhällsansvar, Företag, Mänskliga rättigheter, Samhällsengagemang | Etiketter , , , , , , , | 1 kommentar

Play Fair – unikt avtal som kan stärka företags CSR-arbete

I torsdags var jag på ett superspännande seminarium arrangerat av LO-TCO:s Biståndsnämnd. Det handlade om ett nytt verktyg- Play fair avtalet-  som kan stärka CSR-arbetet via  fackligt arbete på arbetstagarnivå inom sport – och klädindustrin i Indonesien. Ett verktyg som skulle kunna användas inom andra branscher i framtiden också.

Foto: Oxfam in Indonesia

Foto: Oxfam in Indonesia

Avtalet skrevs under 2011 av bland andra Adidas, Nike och Asics. Det intressanta med detta avtal är att det ses som ett viktigt komplement till exempelvis Fairtrade- och miljömärkningar och definitivt mer effektfullt alternativ än företags etiska uppförandekoder. Avtalet är också ett bra exempel på att fackligt arbete, d.v.s.arbetstagarna själva, kan stärka CSR-arbetet.

Det mest inspirerande är att experterna på seminariet alla ansåg att den här typen av avtal kan appliceras på andra branscher som exempelvis textil- eller jordbruksbranschen.

Jag hade förmånen att sitta bredvid Linda Scott Jacobsson , författare av rapporten “Play Fair- en kampanj för schyssta sportkläder” i samarbete med Swedwatch och LO-TCO Biståndsnämnd och fick en kort intervju med henne, som följer nedan.

Intervju med rapportförfattaren Linda Scott Jacobsson

Linda Scott Jakobsson

Linda Scott Jacobsson

 

– Vem är du?

CSR-nörd och Malmöbo som jobbar på föreningen Klimatkommunerna och i Lunds kommun där jag bland annat driver ett projekt som handlar om att ställa etiska krav i våra upphandlingar.

– Hur kommer det sig att du blev intresserad av att studera Play fair -avtalet?

Jag ville lära mig mer om fackliga rättigheter och arbetsvillkor inom klädindustrin, efter att ha jobbat flera år med frågan på olika sätt. Jag tog kontakt med Niklas Egels-Zandén, forskare vid Göteborgs universitet som tipsade mig. Efter att jag läst in mig på Play Fair så kändes det som ett spännande och nytt verktyg och jag ville utforska det mer.

– Vad är hittills en av de  största vinsterna med Play Fair avtalet?

Att kommunikationen mellan varumärken och fackliga organisationer förbättrats. Detta är ett direkt resultat av förhandlingarna mellan parterna som Play Fair- avtalet bygger på.

– Varför uppmärksammas Play fair -avtalet inte förrän nu, två år efter att det förhandlades fram?

Det har skrivits lite grand om Play Fair-avtalet men jag tror att den stora uppmärksamheten har uteblivit eftersom man fortfarande befinner sig i en uppstartsfas.

– Detta avtal är relativt unikt globalt sett. Hur kommer det sig att denna typ av avtal inte är vanligare? Vad är din åsikt?

Ett sådant här avtal kräver långa, individuella förhandlingar, mycket tålamod och engagemang från alla parter. Dessutom är det rätt kontextberoende, just Indonesien passade bra i det här fallet eftersom föreningsfriheten är lagstiftad och fackföreningsrörelsen aktiv där. Av de här anledningar så känner kanske företagen att det är enklare att köra på som vanligt med uppförandekoder och fabriksrevisioner, även om detta bara har begränsad effekt på arbetsvillkor och föreningsfrihet. För att ändra strukturerna så behövs nya metoder och poängen med avtalet är att stärka fackföreningarna så att de själva kan förhandla om, och förbättra sina villkor. I det långa loppet kanske ett avtal av det här slaget är mer effektivt än uppförandekoder, både för att stärka facken och i det långa loppet förbättra arbetsvillkoren.

– I vilken bransch skulle du vilja se denna typ av avtal härnäst?

Jag skulle framförallt vilja se att det praktiserades som det är tänkt hos de som skrivit under, att det började omfatta fler led i produktionskedjan och att fler företag inom klädindustrin anslöt sig. Men visst, elektronikbranschen hade inte varit fel. Där finns mycket att göra.

Tack Linda för intervjun! 

 

 

Publicerat i Avtal, Fackligt arbete, Fairtrade, Företag, Mänskliga rättigheter | Etiketter , , , , , , , , , , , , | 3 kommentar

Hållbarhetsarbetet kan få större legitimitet via EU-förslag om hållbarhetsrapportering

I kontakten med CSR-ansvariga på medelstora/ stora företag samt i samtal med mina hållbarhetskollegor så uttrycks både vikten men också utmaningen med att kunna presentera CSR/hållbarhet och dess vinster i siffror. Det finansiella resultatet styr företags drift och vision och är det primära målet. I årtionden har de resultat som företagen producerar enbart redovisats i strikt finansiell form, med kvartalsrapporter och årsredovisningar. Inget konstigt med det –ett företag överlever inte röda siffror på längre sikt.

Resultatet av att jobba med hållbarhet och integrera det i affären presenteras dock ofta utifrån icke-finansiella effekter som alla innebär ökad lönsamhet på längre sikt. Exempel på dessa är:

▪    Ökad attraktivitet som arbetsgivare
▪    Starkare varumärke
▪    Anställda blir engagerade och upplever större meningsfullhet i sitt arbete
▪    Ökad konkurrensfördel
▪    Minskad sjukfrånvaro

Därav vikten av att stärka icke-finansiella faktorer och legitimera dessa så att hållbarhetsarbetet får det mandat som krävs i organisationen.

Glädjande har EU lagt fram ett förslag med krav på icke-finansiell rapportering som väsentligt skulle legitimera hållbarhetsarbetet i företag. Förslaget skulle omfatta de företag som har över 500 anställda, en balansräkning på över 20 miljoner Euro och en försäljning på över 40 miljoner Euro. 

bildDet är alltså de stora företagen inom EU det rör sig om. Syftet med förslaget är att öka företagens öppenhet, transparens och deras sociala ansvar. Förslaget kommer att göra hållbarhetsrapporteringen mer relevant, konsekvent och jämförbar samt att skärpa och förtydliga kraven. Nu ska information om bolagens miljöpåverkan, sociala arbete och antikorruptionsarbete in i årsrapporterna eller i motsvarande styrelsedokument för icke-finansiell rapportering. Bolagen måste förklara vilka risker de utsätts för, vilka policyer de har på plats och beskriva resultatet av deras policyer. De bolag som av någon anledning väljer – eller inte klarar av – att ge information inom något område, måste detaljerat förklara varför.

Förslaget är naturligtvis välkomnat av de större ideella organisationerna i Sverige , arbetsgivarorganisationen Svensk handel och även av företagsledare världen över. Dock ställer sig handelsminister Eva Björling skeptisk till förslaget då hon menar att detta är en fråga som ska ägas och drivas av företagen själva.

“Handelsministerns inställning är världsfrånvänd då de senaste undersökningarna gjorda av Global Compact och Accenture visar att över 80 procent av företagsledare från hela världen vill ha lagstiftning på området för att anses trovärdiga i sitt arbete”. Detta skriver människorättsjuristen och författaren Parul Sharma I en debattartikel I tidningen Miljöaktuellt .

EU-förslaget skulle innebära att icke-finansiella resultat i ett företag skulle värdesättas och inte enbart de ekonomiska aspekterna. Det skulle också innebära att CSR-ansvarigas mandat stärks i organisationen, att även finanschefen får sätta sig in i hållbarhetsfrågan (vilket inte är självklart idag) och att hållbarhetsarbetet överhuvudtaget får större legitimitet. Helt enkel en nödvändighet för att stödja och skynda på företags hållbarhetsarbete internt och externt!

 

Publicerat i Aktivt samhällsansvar, EU -lagstiftning, Företag, Hållbarhetsredovisning, Mänskliga rättigheter | Etiketter , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Hållbar livsstil

En hållbar livsstil har varit en trend ett tag nu och jag glädjer mig att se att detta med ”hållbar livsstil” lever vidare.

En trend brukar hålla i sig ett tag men sedan vara övergående för att ersättas av en ny trend.  Detta har inte skett med ” hållbar livsstil”- tvärtom ser det ut att vara här för att stanna.

Vad är en hållbar livsstil?

Hållbar livsstil

“För det första innebär en hållbar livsstil att vara medveten om de miljöproblem och om de sociala orättvisor som råder i världen. För det andra innebär det att vara självdisciplinerad och längta efter kunskap samt att vilja lära sig. För det tredje innebär det att tro att varje enskild individ kan göra en skillnad i kampen om en bättre värld och planet, genom de vardagliga val den gör. Individuellt ansvarstagande är således att betrakta som ett nyckelbegrepp för en hållbar livsstil.” Källa Wikipedia

Individuellt ansvarstagande är den röda tråden genom de produkter och affärsidér som dyker upp eller ”hållbarhetstwistats” för att möta konsumenternas krav och behov. Den enskilda konsumenten gör skillnad och kan påverka är budskapet. Konsumentföretag som inte tar hänsyn till konsumenters ansvarstagande kommer att utkonkurreras.

Johanna Stål i tidningen Camino skrev 2009 att konsumenter i början av 2008 börjat handla ekologiska t-shirtar och istället för att den trenden dog ut så gick det över i vintage och second hand och därefter fann den sina underkategorier.

Det stora modeföretaget H&M erbjuder till exempel en möjlighet att lämna kläder ,oavsett märke, för återvinnning, i sina butiker.

Livsstilsmagasinet Camino och tidningen Filter är exempel på produkter som skapats av ett behov man sett från läsare/ konsumenter som vill leva mer hållbart.

Inom mat- och livsmedelsbranschen ser vi ekologiska caféer/butiker som t.ex Hållbart & Njutbart som jag skrivit om tidigare, och specialbutiker (ckokladbutiker, bagerier, grönsakshandlare o.s.v) som poppar upp vilka är ett sätt att möta konsumenters större intresse för mathantverk och vad de stoppar i sig.

Jag ser fram emot att läsa andra numret av den nya mattidningen Hunger (det första numret är tydligen redan slutsålt!) som skaparna av tidningen Filter står bakom. Tidningen ska granska matindustrin och matfusk på krogar samt inspirera svenskarna till att bli mer matlagningskunniga med fokus på ekologiskt och närodlat.

Jag tror att fler och fler som i grund och botten inte är ”miljöfantaster” i alla fall mer och mer tänker på vad de äter för sin och sina barns hälsas skull- kanske som en följd av debatten i media och varningar från Livsmedelsverket kring rester av bekämpningsmedel och kemiska ämnen i livsmedel. Ett bra exempel på ett ”matleveransföretag” som möter hållbara konsumenters behov är Middagsfrid. Företaget delar med sig om kunskap om råvaror och försöker i största mån att erbjuda ekologiska livsmedel.

Sedan har vi exempel från bilindustrin och det Volvoägda företaget Sunfleet – en bilpool som vill vara ett klimatsmart alternativ till att äga en bil. Sunfleet skriver att deras mål är att förändra hur svenskar ser på att äga och använda bil.

I Global Compacts senaste rapport som baseras på intervjuer med mer än 2000 globala företag och som sammanfattar CSR-läget i världens företag läste jag att ett av de viktigaste resultaten/ slutsatserna av undersökningen är att :

” Companies see the big sustainability picture”.
Hållbarhet är numera en viktig fråga på företagens agendor. De inser att de måste tänka och agera hållbart eftersom deras affär alltid på längre sikt i alla fall är beroende av att samhällets utmaningar blir lösta. Konsumenternas hållbara livsstil påverkar automatiskt den fria marknaden och företag behöver inte längre pumpas med skrämselpropaganda typ ”klimathot” och ”naturtillgångarnas långsamma död” för att en hållbar förändring ska ske utan deras kunder och den långsiktiga företagsagendan sätter fokus på vad som är viktigt.

Med dessa lovande och hoppfulla spaningar avslutar jag dagens inlägg med att önska er en fortsatt härlig dag och vecka!

 

Publicerat i Aktivt samhällsansvar, Företag, Hållbar livsstil, Konsument | Etiketter , , , , , , , , | 2 kommentar

Medvetna val i affären- välj Fairtrade

För några dagar sedan var jag på utbildning för att bli Fairtradeambassadör. Fairtrade är världens största etiska produktmärkning som skapar stor skillnad i arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Det häftiga är att vem som helst kan påverka och göra skillnad genom att göra ett medvetet val och handla Fairtradeprodukter i sin mataffär.

Alla som tänker att ”jag borde skänka pengar och/ eller stötta en biståndsorganisation genom att engagera mig som volontär men hur/ när ska jag hinna bla.bla” ? Dessa kan enkelt välja att köpa Fairtradeprodukter i sin mataffär och därmed faktiskt påverka och göra skillnad, mer komplicerat behöver det inte vara! Hejda-fattigdom-720x300-px-300x125

Försäljningen av Fairtradeprodukter i Sverige ökar markant. Under 2012 ökade den med 28 % men kännedomen om Fairtrademärkningen är fortfarande relativt låg och ligger på 33 % 2013.  

Fairtrade är alltså en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor.  När du köper Fairtrade vet du att barnarbete och diskriminering inte varit inblandat i produktionsprocessen och du vet att ditt köp bidrar till bättre ekonomiska förutsättningar för odlarna.

Då kanske du undrar om ditt köp av ordinarie choklad (ej Fairtrademärkt) stödjer barnarbete och då är svaret ganska drastiskt att ja det kan det göra.

Vi fick se ett utdrag av dokumentären ”The dark side of chocolate” av Miki Mistrati och den var en ögonöppnare för egen del. Jag köper sedan dess enbart Fairtrademärkt choklad.
Jag är en chokladälskare och köper oftast lite ”exklusivare” choklad och Fairtradechokladen kostar inte mer än t.ex en Lindt- chokladkaka. Skillnaden är att jag vet att den choklad jag äter inte har tillverkats av barnslavar och att det dessutom inte använts kemiska bekämpningsmedel i kakaon.

Se i alla fall delar av den här filmen. Jag lovar den är en ögonöppnare!

Kunskap är makt och för att kunna göra medvetna val i butiken eller caféet  behöver du i dagsläget lite kunskap om bland annat produktmärkningar. Visionen är att vi lever i ett samhälle vars butiker och caféer m.m. bara erbjuder sjysta produkter som varken stödjer barnarbete eller diskriminering och som inte är fulla av kemiska bekämpningsmedel och där du som konsument kan gå in i valfri affär och veta att det du köper är bra för din hälsa, samhället och för de personer som odlat/ tillverkat produkten du ska köpa. Till dess att det sker : är det vi som konsumenter som kan påverka genom att till exempel köpa Fairtrade.

Tips: gör det lätt, börja successivt. Börja med kaffet och chokladen redan idag:-)

I samarbete med caféet/ butiken Hållbart och Njutbart i Stockholm håller jag på att starta upp en webbutik som ska erbjuda Fairtrade- och ekologiska produkter på nätet. Jättespännande att få jobba så konkret och praktiskt med hållbarhet och ett bra komplement till mina övriga tjänster.

Jag meddelar er såklart när den går live om några veckor!

 

 

 

 

 

Publicerat i Aktivt samhällsansvar, Fairtrade | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Varför dricker inte fler ekologiskt vin i Sverige?

Igår träffade jag en chilensk vinproducent som producerar hållbart vin enligt 360° Sustainable Program. Superintressant!

Vinproducenten berättade att deras vin inte innehåller några kemiska restämnen efter att ha producerat det. När man får höra liknande fakta så förvånas jag ständigt över att vi har produkter som vi äter och dricker som har kemiska tillsatser i sig. Detta är det normala för oss på 2000-talet.

Ekologiskt vin är egentligen traditionellt odlat vin. Det var på 1960- och 70-talet som vinproducenterna introducerade kemiska bekämpningsmedel som penetrerar druvan så att den inte sköljs bort av till exempel regn. Tidigare hade man använt skyddsmedel som bara satt på utsidan av växten (och som därmed också kunde sköljas bort av regn m.m.).  I ekologisk odling får man använda en begränsad mängd av kopparsulfat och svaveldioxid. Dessa lägger sig utanpå växten och sköljs bort när det regnar. Istället för konventionella bekämpningsmedel används biologiska alternativ, som till exempel naturliga fiender till skadedjur och skadeinsekter.

Utmaningen med vin är förstås att de flesta dricker det för att de tycker att det är gott och att smaken är viktig. Ekologiska viner är oftare ”yngre” och inte lika mogna i smaken och så är de förstås svårare att lagra än ”ordinarie” viner.

I Sverige så har försäljningen av ekologiska viner minskat drastiskt sedan 2011 då den låg på en andel av 6 % av den totala försäljningen under första kvartalet.  Minskningen av ekologiska viner sker med ca 15 % per år trots att Systembolaget särskilt premierar ekologiska viner i sina offertförfrågningar.  Men som alla vet så är det konsumenten som är kung och frågan är varför den ekologiska försäljningen av vin minskar i Sverige? Är det smaken? Är det just stämpeln att den är ekologisk som är problemet (ingen stämpel lika med fler som vill testa?) eller är det priset? Eller kanske att de stora varumärkena inte finns på den ekologiska marknaden än?

En av diskussionerna vi hade är huruvida vinproducenter kan uppmärksamma ekologiska viner genom att använda media. Jämför fallet med bananer och Testfakta i Sverige och resultatet att de ekologiska bananerna nästan tog slut i affärerna då konsumenterna insåg att de inte vill äta kemiska bekämpningsmedel.  Kanske är det denna påtryckningsväg som krävs som ett alternativ till Systembolagets premiering av ekologiska viner i upphandlingarna om vi vill få en större efterfrågan på ekologiska viner (förutsatt att smaken är den samma som hos ”ordinarie” viner)?

 

Publicerat i Aktivt samhällsansvar, Allmänt, Ekologiska drycker | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Kan du spara pengar på att göra ett aktivt val i ditt samhällsengagemang?

Naturligtvis kan du det!  
Jag förvånas ständigt över att få frågan om man verkligen kan tjäna pengar på  samhällsförbättring. Den vanliga uppfattningen är att samhällsengagemang, CSR och andra samhällsförbättrande insatser i allra högsta grad är ideella och därmed  inte lönsamma. Det var i mitt arbete på IFL vid Handelshögskolan jag för första gången kom i kontakt med samhällsentreprenörer och en av dem är Carlos Rojas. Jag hade länge förvånats och frustrerats över den osynliga men dock väldigt tjocka muren mellan sektorerna näringsliv, ideell- och offentlig sektor och blev glad av att träffa fler likasinnade. Sedan den dagen har jag träffat fler och fler samtidigt som finanskrisen och dess efterverkningar lett till ett generellt större behov och intresse för mer långsiktigt hållbara företagsstrategier.

De senaste åren har jag sett, följt eller samarbetat med personer som jobbar med samhällsförbättring  utifrån en kommersiell ansats och jag är övertygad om att vi 2020 i allt större grad kommer se fler s.k 3.0 företag eller sociala företag d.v.s lönsamma affärsverksamheter som löser ett samhällsproblem växa fram. Dessa kommer naturligtvis inte ersätta den ideella sektorns föreningar men snarare fungera som ett utmärkt komplement till dem!

Modell för företagande 1.0-3.0

Jag berättar mer under flikarna!

Publicerat i Aktivt samhällsansvar | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar